Det är inte alltid lätt att veta hur man ska förhålla sig till alla de nyheter, skandaler och kontroverser som dyker upp i media under ett vanligt år. Allt eftersom sociala medier har ökat i popularitet har det blivit allt svårare då nyheter och åsikter sprider sig blixtsnabbt och källkritiken ofta är bristande.
Gamla tiders mediedrev
Beroende på vilken tidning man läser kan man ibland få väldigt skilda syner på en händelse och det kan vara svårt att på egen hand få en komplett bild över vad som egentligen hänt.
Ibland är dock media väldigt eniga i sin tolkning av en person eller händelse och fördömer den på ett sätt som närmast kan beskrivas som en hetsjakt. Ett gammalt exempel på detta är när Laila Freivalds avgick från posten som justitieminister i Göran Perssons regering efter stark kritik rörande hennes köp av en ombildad hyresrätt som gick tvärt emot den politik hennes regering hade fört.
Tidningsartiklar från den tiden skildrade Freivalds agerande på ett mycket nedsättande sätt vilket snabbt förbrukade hennes förtroende hos det svenska folket. Denna typ av förföljelse mot en person, händelse eller fenomen i media brukar kallas för ett mediedrev.
Den nya tidens drev
I dagens samhälle sprids åsikter och nyheter blixtsnabbt via sociala medier och det gör att även frågor som kanske inte hade rapporterats om av traditionell media snabbt kan spridas till allmänheten via Twitter- och Facebookposter.
Ett färskt exempel på detta är när en som låt komikern Anton Magnusson gett ut under sin rap-pseudonym Mr. Cool kritiserades hårt efter att ett par inflytelserika kvinnor valt att uppmärksamma den i sociala medier. I låten iklär sig Magnusson rollen som pedofil och skryter om sina sexuella erfarenheter med minderåriga.
Drevet spred sig blixtsnabbt och resulterade i att Magnusson fick ställa in ett flertal av sina stand-up föreställningar. Han fick även motta ett flertal hot och låten plockades bort från Spotify.
Kritiska röster har dock påpekat att låten är flera år gammal och att den inte fick någon som helst uppmärksamhet tidigare. Det verkar inte heller som att det, nu när drevet har dött ut, har påverkat Magnussons karriär särskilt negativt. Många menar att det istället tog uppmärksamhet ifrån kampen mot riktiga övergrepp mot barn för att istället fokusera på hat mot en person som endast ägnat sig åt satir.
Ännu mera komplext kan det bli när denna typ av fenomen får internationell spridning. Ett exempel på detta är 2017 års #metoo rörelse. Denna hashtag som fick sin början i USA spred sig snabbt över hela världen i ett försök att synliggöra sexuella övergrepp och trakasserier på arbetsplatser.
Att synliggöra och göra det legitimt att tala om dessa frågor har setts som positivt av de flesta. Samtidigt har det i vissa fall riktats kritik mot rörelsen där man menar att den har tagit karaktär av en häxjakt. I Sverige fick många män se sina karriärer skadade och sina namn svärtade efter anklagelser om sexuella övergrepp.
Uppmärksammade fall i Sverige är journalisten Fredrik Virtanen som anklagades för våldtäkt och fick lämna sitt jobb på Aftonbladet trots att han inte dömts för något brott.
Även Vd:n för Stockholms Stadsteater Benny Fredriksson utsattes för kritik på sociala medier för att inte ha stoppat en kultur av sexuella trakasserier på sin arbetsplats. I mars 2018 tog han sitt eget liv och många menar att drevet mot honom bidrog till hans depression. Samma månad publicerades en förundersökning som inte fann några bevis på att Fredriksson ägnat sig åt sexuella trakasserier.
Också inom politik kan man identifiera att den nya tidens opinionsbildning har satt sina spår. Invandrarfrågan i Sverige är ett exempel på detta. Det råder en kraftig polarisering där de flesta som driver opinion har väldigt starka åsikter för eller emot invandring. Mer nyanserade åsikter som försöker förstå båda sidor i frågan får då svårt att göra sin röst hörd.
Hur ska man förhålla sig?
Att nyheter och åsikter kan sprida sig fortare än någonsin förut är i sig positivt. De problem som kan uppstå beror mer på mänsklig psykologi än på att det skulle vara något fel på den nya teknologin. Fenomenet att vi känner oss bra för att vi delar och gillar ett inlägg på Facebook med en stark åsikt brukar kallas för slacktivism. Men det kan vara värt att läsa på lite på egen hand och bilda sin egen uppfattning i en fråga innan man delar en kändis inlägg bara för att ens vänner redan gjort det.
